Elegi över ungdomshuset
mars 5, 2007
I detta nu rivs ungdomshuset i Köpenhamn. Jag har varit där några gånger bara, på konserter och festivaler, och aldrig byggt en riktigt personlig relation till huset i fråga. Den mellaneuropeiska frizonspolitiken, krusten och black-blockfetischen har egentligen aldrig varit min grej, utom några snedsteg i mina crimethinkfärgade yngre dagar.
Men, i en värld som allt mer glasas in, privatiseras och fylls med snutar, väktare och övervakningskameror, är en plats för icke-kommersiell kultur alltid värd att kämpa för. Ungdomshuset är ett hus som tillhört arbetarrörelsen i hundra år. Ett hus som fötts i blod, svett, tårar och kamp och som nu dör på samma sätt.
Mina tankar går till alla er som sitter gripna och häktade just nu för att ni försvarat vad som är vårt. Och de går till alla er som är kvar på gatorna och inte räds lite ruiner.
Stöd gärna de gripna med en donation via Motkraft.
Några rader av ett av mina favoritkängband, skitsystem, får avsluta:
Hellre dö i blod än att leva i skit
Kämpa för fan – det är det värt!
_______________________________
